Debatt: Vad erbjuder Kungälv elever med NPF-problematik?

Arkivbild: Stefan Bennhage

Skolan skall göras tillgänglig för ALLA elever. Hur vill Kungälvs kommun lyckas med detta?, skriver signaturen Undrande förälder.

Jag är förälder till barn med särskilda behov. Barn som tidigare har blivit enormt hjälpta av att få ha elevassistent, men också fått möjlighet att göra sitt skolarbete i en liten undervisningsgrupp.

Jag vill veta hur Kungälvs kommun och verksamhetschefen Dennis Reinhold ser på situationen för kommunens elever med NPF-problematik, exempelvis ADHD och autism? Vad erbjuds? Finns särskilda undervisningsgrupper och hur fungerar de?

Det handlar om elever som står i LÅNG kö till BUP, elever som tvingas befinna sig i en för stor grupp och i en situation som de inte har förmåga att tolka och hantera. Dessa elever syns och hörs, när de inte får sina behov tillgodosedda. De utsätts för misslyckanden och utanförskap. Jag vet att lärare och fritidspedagoger gör fantastiska insatser med extra anpassningar, för att möta elever med NPF-problematik. Det finns elever i varje klass som har stort stöd av detta och får möjlighet att lyckas. Pedagoger har numera mycket god kunskap om ADHD och autism.

Utmaningen är de elever som har så stora behov, att ”extra anpassningar” inte räcker till. Lärare och fritidspedagoger känner att det saknas personal som är anställda för att få elever med extra stora behov att lyckas. Kalla dem resurspedagoger eller elevassistenter, titeln är mindre viktig, men arbetsuppgifterna kan inte nog värderas! Ibland sker arbetet på tu man hand i grupprum, ibland i liten grupp. I vissa situationer är man med i helklass.

Hur satsar kommunen på denna personalgrupp? Vilken fortbildning/handledning erbjuds? Jag är väl medveten om att viss forskning pekar på att elevassistenter kan stjälpa istället för att hjälpa, att elever med stora särskilda behov inte får undervisning av lärare, som de självklart också har rätt till. Men då vill jag understryka att samma forskningsstudier visar att det handlar om outbildad personal, som inte får möjlighet till ett gott samarbete med speciallärare, klasslärare och föräldrar. Deras roll och uppgift måste tydliggöras!

Jag vill avsluta med NPF-pedagogen Kenth Hedevågs tankar om ”inkludering”. Han vill att vi skrotar begreppet inkludering, eftersom det har blivit så oklart vad det står för. Det kan till och med användas som ett tillhygge, för att en kommun vill spara resurser. Istället skall begreppet ”tillgänglighet” användas. Skolan skall göras tillgänglig för ALLA elever. Hur vill Dennis Reinhold och Kungälvs kommun lyckas med detta?

Undrande förälder